Menscykeln fas för fas: det här gör hormonerna

En cykel, två halvor och fyra hormoner

Menscykeln räknas från blödningens första dag och är hos de flesta mellan 24 och 35 dagar lång, med en variation från månad till månad som är helt normal. Under de dagarna genomför kroppen ett noggrant regisserat förlopp med ett mål: att mogna fram ett ägg, släppa det, och förbereda livmodern för en möjlig graviditet.

Fyra hormoner spelar huvudrollerna. FSH och LH (hypofysens två signalhormoner) skickas från hjärnan till äggstockarna och styr förloppet. Östradiol (kroppens huvudöstrogen) och progesteron bildas i äggstockarna och gör själva arbetet ute i kroppen. Kring dem finns fler som påverkar, framför allt prolaktin och sköldkörtelns hormoner, som kan störa cykeln när de ligger fel.

Cykeln brukar delas i två halvor, åtskilda av ägglossningen: follikelfasen före och lutealfasen efter. Att förstå vad hormonerna gör i varje fas gör det lättare att förstå sin egen cykel, och längre fram varför tidpunkten spelar roll när hormoner ska mätas.

Follikelfasen: uppbyggnaden

Follikelfasen börjar samtidigt som mensen. Blödningen är slutet på förra cykeln: när ingen graviditet skett faller hormonnivåerna, och livmoderslemhinnan stöts ut. Samtidigt börjar hjärnan om. Hypofysen ökar utsöndringen av FSH, som väcker en grupp äggblåsor, folliklar, i äggstockarna.

Under de följande dagarna växer folliklarna, och en av dem tar ledningen. Den växande follikeln producerar östradiol i stigande mängd, och det är östradiolet som bygger upp en ny, näringsrik slemhinna i livmodern. Många märker av stigande östradiol som ökad energi och bättre humör mot slutet av fasen, även om upplevelsen varierar mycket från person till person.

Follikelfasen är cykelns variabla del. Hos någon tar den tio dagar, hos någon annan tre veckor, och det är oftast här skillnaden sitter när cykler är olika långa. Lutealfasen efter ägglossningen är betydligt mer konstant. Den som använder kombinerade hormonella preventivmedel har som regel ingen ägglossning alls; metoden trycker ner både FSH och LH, vilket också är skälet till att hormonprov tagna under pågående hormonell prevention är svåra att tolka.

Ägglossningen: LH-toppen

När den ledande follikeln är mogen når östradiolet en topp, och den toppen slår om en strömbrytare i hjärnan. Hypofysen svarar med en kraftig, kortvarig ökning av LH, den så kallade LH-toppen. Ungefär ett till ett och ett halvt dygn senare brister follikeln och släpper sitt ägg, det som är själva ägglossningen.

Ägget lever därefter i ungefär ett dygn, medan spermier kan överleva flera dagar i livmoder och äggledare. De mest fertila dagarna är därför dagarna före och under ägglossningen, inte dagarna efter.

LH-toppen är också det som ägglossningstest i urin mäter. Ett positivt test betyder att toppen pågår och att ägglossning sannolikt är på väg, oftast inom ett till två dygn. Det är värt att veta att en LH-topp inte är ett bevis på att ett ägg faktiskt släpptes; det är progesteronet i nästa fas som kan bekräfta den saken i efterhand.

Lutealfasen: progesteronets fas

Efter ägglossningen omvandlas den tömda follikeln till en gulkropp, en liten tillfällig hormonfabrik. Gulkroppen producerar progesteron, hormonet som ställer om slemhinnan från uppbyggnad till mottagande, så att ett befruktat ägg ska kunna fästa. Progesteronet höjer också kroppstemperaturen med några tiondels grader, vilket är skälet till att temperaturmätning kan användas för att i efterhand se att ägglossning skett.

Blir det ingen graviditet lever gulkroppen i ungefär två veckor. Sedan ger den upp, progesteron och östradiol faller, slemhinnan tappar sitt stöd, och en ny mens börjar. Lutealfasen är påfallande konstant, oftast 11 till 17 dagar, oavsett hur lång cykeln är i övrigt.

Dagarna före mens, när hormonerna faller, är också PMS-dagarna. Humörpåverkan, ömma bröst, svullnad och sömnstörning i den fasen är vanliga och hormonellt begripliga. När besvären är så stora att de tar över vardagen är det ett skäl att prata med läkare, eftersom det finns hjälp att få.

När cykeln inte följer manus: det hormonvärden kan visa

En cykel som är oregelbunden, uteblir eller har ändrat karaktär är kroppens sätt att signalera att något i systemet ändrats. Ibland är förklaringen vardaglig: stress, viktnedgång, hård träning och sömnbrist kan alla trycka på hormonsystemet. Ibland finns en mätbar orsak, och det är där ett blodprov kan ge ledtrådar.

Förhöjt prolaktin kan dämpa signalerna från hypofysen och göra cykeln gles eller få den att utebli. En sköldkörtel som ligger fel, åt endera hållet, kan störa cykeln på liknande sätt. Vid PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) ses ofta ett mönster med förhöjt testosteron eller en förändrad balans mellan LH och FSH. Och när äggstockarna börjar närma sig klimakteriet stiger FSH, medan cyklerna ofta blir oregelbundna långt före sista mensen.

Ett hormonprov ställer ingen av de diagnoserna. Vad det gör är att visa vilket spår som är värt att följa, och ge dig och en läkare något konkret att utgå från i stället för gissningar.

Vill du se var i det hormonella landskapet du befinner dig går cykelns baslinjehormoner, FSH, LH, östradiol och prolaktin, att mäta i ett och samma prov, med vägledning om rätt cykeldag.

Rätt cykeldag: så tajmas ett hormonprov

Eftersom hormonerna rör sig genom cykeln betyder samma värde olika saker på olika dagar. Tidpunkten är därför en del av provet.

Baslinjehormonerna, alltså FSH, LH och östradiol, mäts som regel på cykeldag 2 till 5, räknat från blödningens första dag. Då är systemet i sitt utgångsläge och värdena som mest jämförbara med referensintervallen. Prolaktin kan mätas samtidigt; det tas helst på förmiddagen och i lugnt tillstånd, eftersom stress och nyligen avslutad sömn kan höja värdet tillfälligt.

Progesteron är undantaget. Det mäts ungefär sju dagar före väntad mens, mitt i lutealfasen när gulkroppen är som mest aktiv, vilket vid en 28-dagarscykel blir runt dag 21. Ett tydligt förhöjt progesteron där är ett kvitto på att ägglossning skett. Vid längre cykler flyttas dagen fram, och vid mycket oregelbunden cykel går provet ändå att ta; svaret tolkas då med det i åtanke, och ibland är ett prov utan exakt tajming ändå informativt, till exempel när frågan är om ägglossning alls sker.

Artikeln är allmän hälsoinformation, inte medicinsk rådgivning och inte en bedömning av dina värden. Vid symtom eller oro, kontakta vården.